Som opeppad
Livet går ganska bra.
Min mage växer som den ska och allt sånt.
Jag har två tentor ogjorda (asså som skulle ha varit gjorde vid det här laget), det är B3 och B4, samt en tenta som gjordes igår och som jag väntar svar på. Dessutom så är jag i USA när nästa kurs (den som börjar imorn) examination är, så då får jag en till grej i ryggsäcken. Dock så ska jag eventuellt göra bort B3an innan USA resan så då har jag iofs lättat min ryggsäck lite. Om jag nu klarar den och om jag ens gör den...
Igår var det matte: läkemedelsräkning och det som gör att den är svår att klara är att man har ingen marginal. Man måste ha alla rätt. Anledningen till det är förståss att när man ska räkna sen som sjuksköterska så får man ju inte göra fel. Minsta lilla grejen kan ju leda till döden för nån stackars krake. Det kändes mycket bättre nu än förra gången å förra gången hade jag ändå bara ett fel. Så. det känns iallafall mycket bra.
Iallafall. Jag är som opeppad på mycket just nu. Kanske beror mycket på att jag är trött.
Jag lixom skiter i skolan tex. Asså på riktigt. Sådär som jag gjorde i högstadiet. Jag försöker inte ens. Jag vet ju att detta är rätt utbildning för mig. På det sättet är jag inte opeppad. Men jag tror att det är ledigheten som lurar bakom hörnet som gör att jag lixom släppt allt. Först sommarlov å sen ett års mammaledighet. Och faktiskt just mammaledigheten gör ju att om jag nu har kvar ett par tentor när skolan tar sommarlov så hinner jag ju göra dom innan jag börjar nästa termin om 1,5 år.
Något sommarjobb verkar det inte bli för min del. Jag har sökt några utan napp. Jag skulle kunna ringa mitt gamla jobb å bara säga att jag vill springvicka lite. Men då gäller det ju att jag får jobba hos kunder med mindre fysiska handikapp eller mer med utvecklingsstörda. För till sommaren kommer magen både att vara ivägen men dessutom får jag ju inte lyfta tungt då. Dessutom. Om jag är trött nu...
Det är hursomhelt ingen katastrof om jag inte får nå jobb. Vi har ju ingen hyra på sommaren eftersom vi bor i studentlägenhet så vi klarar ju oss definitivt. Sen får man om man vill börja ta ut mammadagar 60 dagar före beräknad nedkomst. Jag vill ju spara dom dagarna men jag kan ju ta ut nån om det blir knapert.
Just nu är vår ekonomi åt pipan. Asså vi har inte gjort bort oss på något sätt. Men vi ska ju till USA snart och till Sthlm för att min lillasyster ska döpas ännumer snart och betalningarna (sammanlagt 8.000kr) för dom två resorna hamnade båda på denna månad. Så... efter att ha betalat dom + nästan alla räkningar ( en räkning fick vänta tills nästa månad *skäms*) så har vi tillsammans lite mindre än 1000kr kvar på kontot. Jippie!
Dom pengarna får enbart gå till snus och mat. Hårda pix!
Tur att vi ska ut å resa. Utan det skulle det bli en sjukt trist månad. Dessutom blir man ju mer eller mindre försörjd när man är hos mamma och pappa =).
En annan sak som är tur är att vi får pengar 2a dagen i USA. Trist att vara i New york utan en enda kronba på fickan.HAHA!!
Simon å jag har det jättebra. Det märks att han är glad att han äntligen ska bli pappa.
Nu ska jag snart iväg på Pidde å Moas inflyttningsfest så jag måste börja göra mig iordning.
Puss å kram!!
Min mage växer som den ska och allt sånt.
Jag har två tentor ogjorda (asså som skulle ha varit gjorde vid det här laget), det är B3 och B4, samt en tenta som gjordes igår och som jag väntar svar på. Dessutom så är jag i USA när nästa kurs (den som börjar imorn) examination är, så då får jag en till grej i ryggsäcken. Dock så ska jag eventuellt göra bort B3an innan USA resan så då har jag iofs lättat min ryggsäck lite. Om jag nu klarar den och om jag ens gör den...
Igår var det matte: läkemedelsräkning och det som gör att den är svår att klara är att man har ingen marginal. Man måste ha alla rätt. Anledningen till det är förståss att när man ska räkna sen som sjuksköterska så får man ju inte göra fel. Minsta lilla grejen kan ju leda till döden för nån stackars krake. Det kändes mycket bättre nu än förra gången å förra gången hade jag ändå bara ett fel. Så. det känns iallafall mycket bra.
Iallafall. Jag är som opeppad på mycket just nu. Kanske beror mycket på att jag är trött.
Jag lixom skiter i skolan tex. Asså på riktigt. Sådär som jag gjorde i högstadiet. Jag försöker inte ens. Jag vet ju att detta är rätt utbildning för mig. På det sättet är jag inte opeppad. Men jag tror att det är ledigheten som lurar bakom hörnet som gör att jag lixom släppt allt. Först sommarlov å sen ett års mammaledighet. Och faktiskt just mammaledigheten gör ju att om jag nu har kvar ett par tentor när skolan tar sommarlov så hinner jag ju göra dom innan jag börjar nästa termin om 1,5 år.
Något sommarjobb verkar det inte bli för min del. Jag har sökt några utan napp. Jag skulle kunna ringa mitt gamla jobb å bara säga att jag vill springvicka lite. Men då gäller det ju att jag får jobba hos kunder med mindre fysiska handikapp eller mer med utvecklingsstörda. För till sommaren kommer magen både att vara ivägen men dessutom får jag ju inte lyfta tungt då. Dessutom. Om jag är trött nu...
Det är hursomhelt ingen katastrof om jag inte får nå jobb. Vi har ju ingen hyra på sommaren eftersom vi bor i studentlägenhet så vi klarar ju oss definitivt. Sen får man om man vill börja ta ut mammadagar 60 dagar före beräknad nedkomst. Jag vill ju spara dom dagarna men jag kan ju ta ut nån om det blir knapert.
Just nu är vår ekonomi åt pipan. Asså vi har inte gjort bort oss på något sätt. Men vi ska ju till USA snart och till Sthlm för att min lillasyster ska döpas ännumer snart och betalningarna (sammanlagt 8.000kr) för dom två resorna hamnade båda på denna månad. Så... efter att ha betalat dom + nästan alla räkningar ( en räkning fick vänta tills nästa månad *skäms*) så har vi tillsammans lite mindre än 1000kr kvar på kontot. Jippie!
Dom pengarna får enbart gå till snus och mat. Hårda pix!
Tur att vi ska ut å resa. Utan det skulle det bli en sjukt trist månad. Dessutom blir man ju mer eller mindre försörjd när man är hos mamma och pappa =).
En annan sak som är tur är att vi får pengar 2a dagen i USA. Trist att vara i New york utan en enda kronba på fickan.HAHA!!
Simon å jag har det jättebra. Det märks att han är glad att han äntligen ska bli pappa.
Nu ska jag snart iväg på Pidde å Moas inflyttningsfest så jag måste börja göra mig iordning.
Puss å kram!!
Kommentarer
Trackback