tosan83

Lite äventyrlig natt för lile Georg.

Igårkväll var jag å Simon i Umeå å sjöng som vanligt på onsdagar. Och som vanligt på onsdagar så sköttes Georg av sin farmor.
Men nånting ovanligt hände. Georg har ju varit lite småsnorig å sista dygnet hade han hostat lite men inte alls nåt alvarligt. När vi just skulle starta från Umeå vid 22.30-tiden ringde farmor och berättade att dom varit på akuten.
Georg hade fått sån där krupphosta (den låter ju väldigt karaktäristisk, typ som en hund som skäller) och han hostade och hostade och det kom upp massa slem och han fick som svårt att andas för att hostattacken aldrig tog slut så tillslut ringde hon akuten eller 112 eller nåt. Eftersom han var så dålig å lixom inte ens andades bra så kunde hon ju inte köra själv så dom skickade en ambulans. När ambulansen kom så hade hostattacken gått över och han var glad och log mot ambulanspersonalen och så men dom ville ändå ta in honom för å ta lite prover.
Så kom det sig alltså att lilla Georg fick åka ambulans. Alla prover var dock bra och det var inte krupp utan så kallad falsk krupp vilket ju var bra för riktig krupp är inte å leka med.
Alla vård för barn under 19 är ju gratis vilket var bra. Dessutom får alla barn som åker ambulans en nalle så vi gick plus på hela händelsen =).
Nu sitter jag å fyller i en hälsodeklaration för att vi ska försäkra Georg (Har inte gjort det än = pinsamt dåligt). Det var ju typiskt att jag inte hann fylla i och skicka in den innan detta hände, men det må då va. Dom kontrollerade honom ju bara och hittade inget fel å så fick han lite hostmedicin.

Jag tänkte på honom hela vägen hem från Umeå å tänkte att hela upplevelsen säkert upplevdes hemskare för att hans mamma och pappa inte var där =( och så fick jag sjukt dåligt samvete.

När vi hämtade honom sov han i sin bilstol och hade gjort det sedan dom kom tillbaka från akuten.
Väl hemma var vi tvugna att väcka upp honom för att byta blöja och då fick han en ny sån där hostattack och nog var det sjukt otäckt. Han lixom kämpade för att få luft osv. Han sov väldigt djupt inatt, ovanligt djupt men så då och då kom hostattackerna och dom var inte kul. Men dom blev faktiskt mildare och mildare.
Han sov ända fram till lunch och nu ligger han på golvet och verkar ganska nöjd.
Hstattackerna har blivit färre och färre och mildare och mildare men tydligen brukar sånt här vara värst på kvällarna så vi får väl se.

Jag ska egentligen på tupperwere-party ikväll vilket jag sett fram emot.
Får se om Simon kan komma loss på jobbet. Annars får vi bli hemma. För en sån här sjukling tar jag inte med mig dit. Då kan han ju smitta dom andra branen å det vore inte så kul. Samt att jag tror han själv mår bäst av att vara i hemmets lugna vrå just nu.
Hej svejs