Otillräcklig
Jag känner mig så fruktansvärt otillräcklig.
Ständigt utan ork är jag verkligen inte varken en bra mamma eller fru. Jag försöker men det verkar inte räcka till.
Simon klev upp med Georg kl 7. Jag lyckades somna om till ca halv 8 då jag också klev upp. Halv 9 la vi oss igen alla tre.
- Är det okej att jag somnar nu frågade Simon.
- Visst självklart eftersom du varit uppe med han hela morgonen, tyckte jag fast jag typ dog av trötthet pga nattens avsaknad av djupsömn.
30 minuter låg jag å försökte söva om Georg å tillslut somnade han, och jag också.
Klockan ringde, dags at kliva upp för det var mammaträff kl 10.30. Men Georg sov fortfarande och bekväm som jag är (eller som jag blivit) så ville jag inte väcka honom och sedan ta konsekvenserna av det resten av dagen. Så jag lät honom sova klart. Själv klev jag dock upp å gjorde mig klar.
Kl 11 väckte jag honom iallafall, då hade han sovit drygt 2 timmar och jag ville inte missa hela mammaträffen så upp, på med kläder och iväg. När jag packade Georgs skötväska var jag tvungen att ta en odiskad pipmugg (fast vi har tre stycken) eftersom diskberget bestod av hela gårdagens måltidsrester. När jag påpekade det för Simon snäste han: Men diska då istället för att säga det till mig, trots att vi har det uppdelat så att han alltid diskar och jag alltid lagar mat (extra viktigt nu när jag är så kraftlös och har så ont i mina händer).
Väl där var det första som hände att Georg skulle ha mat. Efter det hann jag sitta ner i ca 1 timme och få i mig min mat och prata lite med de andra och titta på ungarna som lekte.
Sen skulle vi ut på baksidan och äta efterrätt var det tänkt. Å då blev Georg en gnällspik. Friden var över helt enkelt.
Efter kanske 30 minuter av gnäll (och känslan av att inte räcka till eftersom jag inte kan bära honom så bra - Jag kan inte trösta min egen son) så gav jag upp, satte Georg i vagnen och vi gick hem. Sist in - först ut.
Hemma igen höll Simon på att jobba i studion och jag skämdes och kände mig som världens mes när jag var tvungen att ropa på honom för att be om hjälp att dra in vagnen och bära upp Georg för trappen.
Uppe i köket tog jag sedan hand om disken med en krälande skrikande Georg kring benen.
Efter det gav jag Georg sitt mellis - gröt, och sen lekte vi en stund i väntan på att Simon skulle avsluta det han höll på med för att vi skulle och besikta en skada som visat sig i vårt nya hus kvart i tre.
När Simon kom ut så bad jag honom klä Georg och så, medan jag fyllde i lite sånna här byråkratiska papper som var tvugna att skickas in idag så de kommer fram innan helgen. Bland annat gällde det Georgs försäkring och vårt lånekontrakt till banken.
Vi gick till huset, Georg somnade i vagnen, Vi postade breven på vägen och besiktigade skadan. Vi kom överens om att vi skulle få pengar till ett nytt golv i det rummet (vårt sovrum). Problemet var att deras hund typ klöst / grävt ett hål under sängen där.
Sen gick vi hem. Georg vaknade till så vi klädde av honom och sövde om honom i hans säng där han nu fortfarande ligger.
Simon for till jobbet kvart i 4 och nu är jag så trött så jag vet knappt vad jag heter.
Borde lägga mig å sova för att orka vara en hyfsad mamma resten av kvällen. Samtidigt som jag vet att det här förmodligen är mitt enda tillfälle att få undan här hemma så att Simon får komma hem från jobbet å känna att han har en bra fru.
Å istället sitter jag här...
Vår babyvakt har gått sönder och vi måååste ha den med oss på bröllopet på lördag. Planen var nämligen att söva Georg i ett vilorum som finns i anslutning till lokalen men då behöver vi ju babyvakten så vi hör om han vaknar. Å så gick den sönder i måndags.
Jag måste gå in med den till stan imorgon och sen är det bara att hoppas på att garantin ger mig en ny direkt. Annars blir det inte ett roligt bröllop för oss inte.
Nu ska jag se om jag kanske hinner göra nånting vettigt innan Georg vaknar.
Hej svejs!
Ständigt utan ork är jag verkligen inte varken en bra mamma eller fru. Jag försöker men det verkar inte räcka till.
Simon klev upp med Georg kl 7. Jag lyckades somna om till ca halv 8 då jag också klev upp. Halv 9 la vi oss igen alla tre.
- Är det okej att jag somnar nu frågade Simon.
- Visst självklart eftersom du varit uppe med han hela morgonen, tyckte jag fast jag typ dog av trötthet pga nattens avsaknad av djupsömn.
30 minuter låg jag å försökte söva om Georg å tillslut somnade han, och jag också.
Klockan ringde, dags at kliva upp för det var mammaträff kl 10.30. Men Georg sov fortfarande och bekväm som jag är (eller som jag blivit) så ville jag inte väcka honom och sedan ta konsekvenserna av det resten av dagen. Så jag lät honom sova klart. Själv klev jag dock upp å gjorde mig klar.
Kl 11 väckte jag honom iallafall, då hade han sovit drygt 2 timmar och jag ville inte missa hela mammaträffen så upp, på med kläder och iväg. När jag packade Georgs skötväska var jag tvungen att ta en odiskad pipmugg (fast vi har tre stycken) eftersom diskberget bestod av hela gårdagens måltidsrester. När jag påpekade det för Simon snäste han: Men diska då istället för att säga det till mig, trots att vi har det uppdelat så att han alltid diskar och jag alltid lagar mat (extra viktigt nu när jag är så kraftlös och har så ont i mina händer).
Väl där var det första som hände att Georg skulle ha mat. Efter det hann jag sitta ner i ca 1 timme och få i mig min mat och prata lite med de andra och titta på ungarna som lekte.
Sen skulle vi ut på baksidan och äta efterrätt var det tänkt. Å då blev Georg en gnällspik. Friden var över helt enkelt.
Efter kanske 30 minuter av gnäll (och känslan av att inte räcka till eftersom jag inte kan bära honom så bra - Jag kan inte trösta min egen son) så gav jag upp, satte Georg i vagnen och vi gick hem. Sist in - först ut.
Hemma igen höll Simon på att jobba i studion och jag skämdes och kände mig som världens mes när jag var tvungen att ropa på honom för att be om hjälp att dra in vagnen och bära upp Georg för trappen.
Uppe i köket tog jag sedan hand om disken med en krälande skrikande Georg kring benen.
Efter det gav jag Georg sitt mellis - gröt, och sen lekte vi en stund i väntan på att Simon skulle avsluta det han höll på med för att vi skulle och besikta en skada som visat sig i vårt nya hus kvart i tre.
När Simon kom ut så bad jag honom klä Georg och så, medan jag fyllde i lite sånna här byråkratiska papper som var tvugna att skickas in idag så de kommer fram innan helgen. Bland annat gällde det Georgs försäkring och vårt lånekontrakt till banken.
Vi gick till huset, Georg somnade i vagnen, Vi postade breven på vägen och besiktigade skadan. Vi kom överens om att vi skulle få pengar till ett nytt golv i det rummet (vårt sovrum). Problemet var att deras hund typ klöst / grävt ett hål under sängen där.
Sen gick vi hem. Georg vaknade till så vi klädde av honom och sövde om honom i hans säng där han nu fortfarande ligger.
Simon for till jobbet kvart i 4 och nu är jag så trött så jag vet knappt vad jag heter.
Borde lägga mig å sova för att orka vara en hyfsad mamma resten av kvällen. Samtidigt som jag vet att det här förmodligen är mitt enda tillfälle att få undan här hemma så att Simon får komma hem från jobbet å känna att han har en bra fru.
Å istället sitter jag här...
Vår babyvakt har gått sönder och vi måååste ha den med oss på bröllopet på lördag. Planen var nämligen att söva Georg i ett vilorum som finns i anslutning till lokalen men då behöver vi ju babyvakten så vi hör om han vaknar. Å så gick den sönder i måndags.
Jag måste gå in med den till stan imorgon och sen är det bara att hoppas på att garantin ger mig en ny direkt. Annars blir det inte ett roligt bröllop för oss inte.
Nu ska jag se om jag kanske hinner göra nånting vettigt innan Georg vaknar.
Hej svejs!
Kommentarer
Trackback