Plan inställt
Fick just ett sms av simon. Det första på hela tiden vi varit ifrån varandra. Tyvärr inga roliga nyheter.
Planet är inställt pga vädret. Dom ska flyga till Paris om 4 timmar och sen vänta sjukt länge där. Förmodligen kommer dom inte hem förän onsdag.
Allting bara rasade nu.
Enda anledningen till att jag hade energi till det här sista dygnet var just för att det var det sista.
Å så har jag städat å bakat en kaka å...
Nu har jag grinat å grinat å grinat sen jag fick sms:et.
Jag känner på alvar att jag inte orkar. Jag håller på att bli helt knäckt på riktigt.
Det är väl såhär det är att vara gift med en rockstjärna. Men det vill jag inte vara längre.
Dom åker ju till Holland i 4 dagar ca 1 månad efter att jag fött barn också.
Favorit i repris. Nya ungen får säkert kolik den också. Å då ska jag dessutom sköta Georg samtidigt som jag går omkring å bär den nya. När jag tänker på det nu känns det ju som mission impossible.
Vad säger man när ens man berättar det? Man kan ju inte säga nej precis. Man måste ju stötta, varaen snäll fru. Man vill inteuppfattas som nån himla Yoko ono av de andra i bandet å dessutom är det ju faktiskt ett jobb (som han visserligen tar ledigt från sitt ordinära jobb för att kunna ta). Det är bara att bita ihop.
Jag visste att det inte bara var som en dans på rosor att få barn. Men jag känner mig så himla övergiven just nu. Så ensam. Ensam med ansvaret och ingen att ventilera sin frustration med lixom.
Nu ska jag gå å sova (dvs. gråta mig själv till söms först) så jag får ut maximalt av den här natten å så att dygnet går så fort som möjligt.
Ja, jag vet. Jag vältrar mig i tycksyndommig. Men gör det då!
Godnatt!
Planet är inställt pga vädret. Dom ska flyga till Paris om 4 timmar och sen vänta sjukt länge där. Förmodligen kommer dom inte hem förän onsdag.
Allting bara rasade nu.
Enda anledningen till att jag hade energi till det här sista dygnet var just för att det var det sista.
Å så har jag städat å bakat en kaka å...
Nu har jag grinat å grinat å grinat sen jag fick sms:et.
Jag känner på alvar att jag inte orkar. Jag håller på att bli helt knäckt på riktigt.
Det är väl såhär det är att vara gift med en rockstjärna. Men det vill jag inte vara längre.
Dom åker ju till Holland i 4 dagar ca 1 månad efter att jag fött barn också.
Favorit i repris. Nya ungen får säkert kolik den också. Å då ska jag dessutom sköta Georg samtidigt som jag går omkring å bär den nya. När jag tänker på det nu känns det ju som mission impossible.
Vad säger man när ens man berättar det? Man kan ju inte säga nej precis. Man måste ju stötta, varaen snäll fru. Man vill inteuppfattas som nån himla Yoko ono av de andra i bandet å dessutom är det ju faktiskt ett jobb (som han visserligen tar ledigt från sitt ordinära jobb för att kunna ta). Det är bara att bita ihop.
Jag visste att det inte bara var som en dans på rosor att få barn. Men jag känner mig så himla övergiven just nu. Så ensam. Ensam med ansvaret och ingen att ventilera sin frustration med lixom.
Nu ska jag gå å sova (dvs. gråta mig själv till söms först) så jag får ut maximalt av den här natten å så att dygnet går så fort som möjligt.
Ja, jag vet. Jag vältrar mig i tycksyndommig. Men gör det då!
Godnatt!
Kommentarer
Postat av: Therese
Här kommer ett hallå i natten. Jobbigt för dig! Hoppas morgondagen går hyffsat bra ändå! Klockan är 01.15 och jag försöker själv få Agnes att somna om utan mat, inte så poppis... Hon har envisats i en timme nu men skam den som ger sig... Och det kommer inte att bli jag :) Hoppas du och lilleman sover gott nu iallafall.
//Therese
Postat av: Ylva
Jobbıgt... kan Sımon skaffa en stand-ın om han ar borta?
Trackback