tosan83

Lever just nu i min värsta mardröm.
Jag och Simon har svininfluensan.

För Simon började det i torsdagskväll.
Han skulle sjunga på en begravning kl 12 på fredagen. Det gick inte. Han hade hög feber kunde inte stå utan att ramla. Jag for å sjöng istället vilket gick bra. Simons föräldrar var här i skift hela dagen för att ta hand om Georg medan jag sjöng. Simon sov typ ett dygn och jag for till svärfars på kvöllen för att slippa vara med honom.

Morgon efter (lördag) kände jag mig febrig. Kollade tempen (37,7) violket för mig ärfeber eftersom min grundtemp är på typ 35,5. Georg for till sin farmor å farfar å är där fortfarande (han fick alltså sova där för vi kunde inte ta hand om honom)

Det dröjde inte många timmar förän jag var uppe i 39,9.
Sally var hemma hos oss och var väldigt slö. Sov hela dagen och jag fick väcka henne för att hon skulle äta. Dessutom hade hon grönt bajs vilket tyder på en infektion.
Tillslut ringde vi sjukvårdsrådgivningen och dom tyckte at vi skulle åka in till akuten med henne.
Vi gjorde det. Dom tyckte att vi inte behövde oroa oss sålänge hon åt å kissade.
Däremot fick vi bekräftat att vi hade svininfluensan.

När vi kom hem från akuten så hade jag helt sjuk frossa. Jag låg i soffan med massor av täcken och frös gärnet och hade sjukt ont i kroppen. I två timmar grät å skrek jag. Det sjuka var att jag tagit alvedon men den verkade inte hjälpa. Simon hade ju dagen innan haft 39,6 trots alvedon.
Tillslut slumrade jag till och när jag vaknade mådde jag betydligt bättre. Frossan var borta å istället var jag blöt i svett (men hellre det) Verken i kroppen var också betydligt lindrigare.  Tänkte att: Äntligen hade alvedonen sänkt febern och jag mådde som ganska bra.
Men allt är relativt skulle jag få veta. Kollade nämligen tempen och hade 39,6 med alvedon.
Måste alltså ha haft typ 41 grader när jag hade frossan å det. - Läskigt.

Inatt gick jag upp för att ta en ny alvedon vid halv 4. Då tyckte jag också att jag mådde förhållandevist bra. Kollade febern och hade 39,8 men nu var det ju utan alvedon så det går åt rätt håll.

Nu är det tidig söndagmorgon. Kan inte somna om. Simon är också vaken.
Georg får nog stanna hela dagen hos sina farföräldrar. Lika bra så han inte blir smittad


Det här har verkligen varit en nära döden-upplevelse. Har minnesluckor. Allt är som i ett töcken.
Har aldrig mått såhär dåligt nånsin.
Detta går verkligen att sätta i klass med min första förlossning i må dålig-het. och det vill inte säga lite.