tosan83

I morse for mamma hem. Känns lite trist. Det har varit kul att ha henne här.

Jag går ju omkring i mjukisbyxor och foppatofflor hela tiden nu. Jag har bara 3 kilo kvar av graviditetskilona men min mage är, som jag berättat tidigare, totalt förstörd. Det är värdlens häng. Det ser på riktigt ut som att jag har en flytring längst ner på magen under kläderna.
Å jag har ju som tänkt att det inte är nån idé att köpa kläder förän jag gått ihop lite till (vilkjet jag fortfarande hoppas på trots att sannolikheten talar emot det eftersom min mage efter Georg inte alls såg ut såhär. Som sagt har jag ju i princip tappat kilona men magen är helt deformerad).
Hade dock börjat inse att vintern är påväg (med tanke på foppatofflorna) och att det verkligen inte är kul att totalt ge upp lixom.
Så jag tog med mig min mamma på stan igår. Hon är rätt bra på kläder. Vi började på H&M. Jag provade en del. Jag kunde ju ha det jag provade. Det var inte för litet eller så men trots att jag mest provade otighta tunikor så ser man hur sjukt ful min kropp blivit å tårarna brände bakom ögonlocken samtidigt som jag skämdes inför mamma. Jag blev så himla ledsen. Så vi gav direkt upp det projektet. Mamma försökte peppa mig att titta vidare men jag vägrade. Var nog sårad lixom.
Så vi gick över till skoletande... Ingen lycka där heller.
Jag har haft 37-38 i skor förr. Efter Georg blev det väl mer mot 38 å under graviditeten med Sally var det 39.
Nu kunde jag inte ha några skor alls. Å det är verkligen inte bara jag som fånar mig. Hade jag 39 så var det ändå alldelesför trång uppåt (mot vristen) och åt sidorna trots att det var typ 1-2 cm kvar framåt. Jag fick inte ens ner foten i de flesta skorna. De enda jag kunde ha var lixom sånna där breda skatar-skor. ALDRIG!
Ännu en förudmjukelse.
Slutade med att jag for hem med endast en hårfärg och en mascara (vill ju göra det man kan åtminstonde).
Var verkligen jätteledsen under kvällen. Och har bestämt mig nu för att ta tag i träningen. Ska köpa gympakort på friskis. Och äta rätt och när jag gått ner en del så ska jag operera magen om jag så måste ta ett lån. Den måste lyftas och ta bort överflödigt skinn. Jag är faktiskt bara 25 år och tycker det är för hemskt om jag inte ska kunna visa mig i bikini mer redan. Fy. Jag har vägt 10 kilo mer utan att vara gravid och ändå mått bättre med mig själv då än nu.

På kvällen sen så satte vi upp gardinerna i vardagsrummet så då blev jag lite gladare. Vardagsrummet är som klart nu (fast vi har fortfarande inga lister å så saknas det en taklampa ovanför matsalsbordet och så ska tv:n och högtalarna upp på väggen) men med möblerna mamma kom med och gardinerna så känns det ganska färdigt. I soffbordet (under glasskivan) har jag lagt 4 fyrkantiga ramar. I dom ska jag ha kort på barnen.
Så här blev det:







Dygnet som varit har jag tänkt om. Jag ska ju försöka gå ner i vikt nu samt konsultera någon om operation osv. Men innan jag är fin igen dröjer det ju säkert ett år (förmodligen mer med min urusla karraktär) och jag kan ju inte gå i foppa och mjukisar hela vintern. Nä. Jag MÅSTE köpa kläder ändå. Alla måste ju ha kläder oavsett hur man ser ut. Jag får acceptera att det är såhär jag ser ut nu och frsöka klä mig fint iallafall. Fina kläder på en ful kropp är ju ändå bättre än fula kläder på en ful kropp. Och eftersom det kommer ta ett bra tag som sagt innan den inte är ful längre så behöver jag inte känna att det känns bortkastat.

Någon som vet nåt om plastikkirurgi i den här stan??