Bästföre-datum passerat
Två IKEA-möbler har jag iallafall fått hem som jag kan roa mig med att bygga ihop. Den ena har jag förresten redan byggt ihop. Det var en klädhängare med skohylla som vi ska ha i hallen. Det blev jättefint.
Tycker dock att det är väldigt synd att vi måste ha vagnar fulla hallen. En enkel sittvagn, en liggvagn/sittvagn beroende på vilken insats man har i, samt en syskonvagn får ju det hela att se ut som att man kommit till ett dagis när man kommer in genom dörren. Men jag vet som inte vad man kan ha för lösning. När vi nu får två barn så kommer (tro det eller ej) alla vagnar att användas relativt mycket. Så fort man ensam ska nånstans med båda behöver man ju syskonvagnen. Är man ensam och ska med bara en unge så måste man ha nån av de andra vagnarna beroende på vilken unge man ska ha med sig för det känns ju onödigt att använda syskonvagnen när man bara ska ha med sig ett syskon. Den är visserligen smidig men inte SÅ smidig.
Och dom kan ju inte stå ute för då förstörs dom ju (solbleks, förstörs av fukt eller kanske t.o.m blir stulna.
Vi har ju ett kallförråd på gården. Drömmen vore ju om man kunde få plats att ha dom där... men jag vet inte riktigt hur det skulle gå till.
Det jag har kvar att bygga ihop nu är en byrå som vi ska ha i sovrummet. Om Simon orkar så gör vi det när han kommer hem ikväll. Annars blir det imorgon.
Vet inte om jag berättade det men vår efterlängtade skänk från Jysk som vi väntat på i två veckor (eftersom det var förseningar i leveransen) var ju sönder. Värsta sprickan i en av kortsidorna. Så nu har dom gjort en reklamation och vi får den nya kortsidan på torsdag.
Jättekul att börja bygga ihop en möbel för att efter ett bra tag upptäcka detta hemska. När man lixom har alla delar och skruvar å grejer utspridda över hela golvet. Så nu har vi samlat ihop allt i en hög på golvet i vardagsrummet. Med en matta över för att inte Georg hela tiden ska vilja äta upp frigoliten som ligger som skydd mellan bitarna.
Jag är trött på att aldrig få färdigt. Jag är sjukt trött på att ha två köksstolar som tv-bänk. Och sjukt trött på att inte ha några gardiner, inget på väggarna, inga dörrar och inga lister.
Förresten (en positiv grej som jag inte heller minns om jag berättat) så har vi ju nu hittat dörrkarmar som passar till tjockleken på våra väggar. JAAA!
Så nu har vi iallafall en lösning på det hela, även om det är ett litet projekt att sätta dit varenda karm.
Men de gamla (för tjocka) är återlämnade och i hallen står nu 4 nya dörrkarmar och bara väntar på att sättas fast.
Kvar att göra efter det är:
-Lister i alla rum utom ett (ej inhandlade än heller)
-Nya dörrar (inte heller det inhandlat än)
-Sätta dit eluttag för det har vi inte gjort än sen vi målade och tapetserade. Ska köpa nya sånna också eftersom dom som målat innan varit så slarviga så att dom vi hade är fulla med färg å sånt.
Sen är vi som klara med huset och då återstår bara sånt som mer hör flytten till. Alltså sånt jag nämnde tidigare i stil med: gardiner, tavlor på väggarna, få till det med alla möbler osv.
Simon är och repar och Georg sover. När Simon ska bort får jag alltid lite panik. Jag gillar inte att vara själv. Men nu när jag sitter här så gillar jag det ju och det upptäcker jag ju egentligen varje gång.
Det är egentligen tanken på att vara själv som jag inte gillar för egentligen är det ju ganska skönt att sitta här utan att någon stör mig.
Jag har under min graviditet (varken förra eller pågående) haft ökat behov att gå på toa. Har t.o.m kunnat gå å lägga mig kissnödig. Vakna kl. 8, somna om till 11 och inte kissa förän då.
Ända tills i typ förrgår.
Nu måste jag plötsligt kissa både 1 å två gånger mer än innan.
Kan det vara ett tecken på att bebisen sjunkit lite och att det är det som ger ett ökat tryck på blåsan.
Georg låg ju nämligen också för högt upp (det var ju därför det tillslut blev akut kejsarsnitt) och denna har ju också legat för högt upp för att läkarna ska vilja sätta igång mig.
En teori som iallafall är lite peppande.
Vill ju så gärna föda vaginalt denna gång. Så jag hoppas ju innerlit att det hela startar av sig själv innan torsdag för annars planerar vi ju in ett snitt då.
Nu ska jag göra nåt annat. Vad, vet jag inte.
Hejs!
Nä
Vet inte vad jag ska hitta på riktigt.
Nu har gulliga Therese kommit hem från IKEA med två möbler åt oss iallafall. Så dom ska jag bygga ihop imorgon. Det kanske sätter fart.
Imorgon är det beräknade datumet. Hade aldrig kunnat mardrömma om att jag skulle gå över tiden.
Jag bloggar å bloggar
Fortfarande händer ingenting.
Var på vanligt barnmorskebesök idag. Det Kolla lite blodvärden, kolla urinprov, mäta magen, tvingas att väga sig, klämma på magen, lyssna på tösens hjärta, kolla blodtrycket.
Blodtrycket var högt men det visste jag ju. I övrigt var alla värden bra och huvudet var helt fixerat där nere. Magmåttet fortsätter att öka men det följer sin egna kurva iallafall om än att den kurvan ligger lite ovanför det normala.
Hade tänkt be henne kolla hur öppen jag var nu. Men av nån anledning vågade jag inte fråga =/
Ska ju till läkaren igen på torsdag om jag inte klämt ur mig ungen innan dess.
Jag fick dessutom en ny tid till barnmorskan den 8 September. Hemska tanke om ungen inte är ute då.
Jag är nu i den tiden att saker som sker i mitt liv bokades in med tanken att "då har jag nog en till bebis". Tex var jag helt säker på att dagens barnmorskebesök inte skulle behövas. Jag var säker på att kvällens körövning skulle innebära medtagande av bebis, Georgs besök¨på barnavårdscentralen i torsdags trodde jag att Simon skulle få gå på ensam eftersom jag skulle stanna hemma med bebis. I helgen kommer mamma och min syrra för att ha en konsert här och då trodde jag att dom skulle få träffa min andra bebis. På söndag börjar Georgs babysim och då trodde jag att jag skulle ha med mig två barn. osv... osv...
Jag har nu förstått att jag har haft helt fel och nu vågar jag inte ens tänka att jag kommer ha en bebis om två veckor.
Georg sover. Han har sovit jättelänge och detta trots att han sov en stund på förmiddagen vilket han inte brukar. Måste vara väldigt varmt å mysigt därute i vagnen. Simon är och lämnar tillbaka våra dörrkarmar och trösklar som ju inte passade och ska köpa nya på Beijers där det visade sig finnas olika mått. Puh!!!
Skönt att slippa pusslet som vi trodde vi hade framför oss.
Ikeabesvikelsen verkar också ha löst sig. Therese i min föräldrargrupp såg min desperation på facebook och ska på en bussresa till Ikea i Sundsvall på fredag. Så hon skulle försöka ordna det. Det övriga fixar ju mamma. Skönt!!
Vi har sjukt mycket räkningar denna månad. Flera flera tusen över det normala. Detta pga att alla tillfälliga räkningar alltid ska sammanfalla till sama månad. Nämlogen årspremie på vår hemförsäkring, CSN-lån x 2, Tv och radio-licensavgift osv... Dessutom ska det betalas in till Georgs babysim. Tur vi är så förmögna =)
Vi har börjat ge Georg vanlig mat nu till middag istället för burkmat. Han får dock fortfarande burkmat till lunchen.
Projektet går väl sisådär. Han är inte stormförtjust men äter så att han klarar sig och grimaserar lite. Tror det är mer konsistensen än smaken som stör honom. Barnmatsburkarna innehåller ju så mycket vatten så det är ju som en soppa nästan. Hittills har han provat på: fiskbullar i hummersås med potatis (ska prova igen ikväll fast med ris), falukorv och pulvermos, köttbullar och makaroner.
Nån som har nå bra tips. Det ska vara enkelt och fortfarande osalt i bästa möjliga mån.
Ja, nu har Georg sovit i 2,5 timmar. Måste nästan gå ut å se så att han lever.
Hej sålänge!
Ikea-besvikelse
Hon har nu frågat honom om det (det är hans bil) och det skulle gå bra. Men han tror inte att Malmbyrån och klädhängaren ryms.
Snälla!! Nån som ska på IKEA och kan köpa detta åt mig??
Trevligt
Mycket trevligt. Det var jag, Simon, Pontus, Moa, Robert och Lina.
Vi spelade Lika par leka bäst.
Världens roligaste spel med världens härligaste människor.
Kan det bli bättre?
Ja, om bebisen kom ut skulle det vara trevligt.
Nu har det varit flera dagar som jag varit säker på att vi kommer åka in för att jag haft värkar. Men sen lixom bara försvinner dom. Sjukt skumt och irriterande.
Nu har jag nästan slutat hoppas att den någonsin kommer ut.
Nä, det är klart att jag vet att den kommer komma ut förr eller senare.
Men nu har jag slutat tänka att det kan bli nu.
Jag lever mitt liv som vanligt nu å händer det så händer det.
Men inatt vaknade jag två gånger av att min högerhand smärtade nå så fruktansvärt. Den var enorm och bultade och hettade och ilade ända upp till armbågen. Fick sätta mig upp i sngen i nästan 30 minuter och försöka massera den och röra den så den skulle vakna. Den vaknade aldrig helt men tillräckligt för att jag tillslut skulle kunna somna om.
Hej sålänge
Uppdatering!
Jag å Simon har myskväll. Det innebär att han sitter å ser på friidrott och jag sitter vid datorn.
Haha. Nä men vi har haft jättemysigt. Jag tog bara en paus för jag ville kolla lite facebook och mail osv.
Georg sover i soffan här också för han vaknade och vägrade somna om i sin egen säng. Han har varit lite upp å ner senaste kvällarna.
Var iallafall på mödrarvården igen idag på morgonen.
Inget nytt.
Hon fick in två fingrar i livmodern (dom andra har fått in ett) men hon sa att det inte var någon förändring så hon har väl bara små fingrar.
Gjorde en kurva på bebisen också för att kolla att den mådde bra... Det gjorde den.
Kollade även flödet i navelsträngen via ultraljud och det var också bra.
Då fick vi även VETA (den förra barnmorskan var ju lite osäker) att det är en flicka där inne.
Känns häftigt. Nu är det ännumer en människa där inne. Så efter det lilla besöket for vi på H&M och köpte två rosa bomullsmössor i rosa.
Helt ofattbart att någon ska kunna ha dom där små mössorna på sig =)
På vägen hem å sen hela eftermiddagen så hade jag värkar. Asså inte molande ständig mensvärksliknande utan värkar som kom å gick. Jag började t.o.m klocka dom. Jag var helt säker på att det var ikväll vi skulle åka in.
Så tog jag en alvedon mot smärtan och då försvann värkarna. Å sen dess har dom inte kommit tillbaka nå mer fast det var i eftermiddags någon gång. I böcker står det att latensfasen (alltså det första öppningsskedet upp till ca 4 cm kan ta upp till ett dygn för förstföderskor men att det oftast går fortare för omföderskor.
Jag är omföderska och min latensfas började för över en vecka sedan. Vad är problemet.
Ändå verkar ingen på mödrarvården tycka att det är nånting konstigt att det går så segt. Böckerna ljuger.
Min mamma har nu iallafall bestämt sig för att bila upp i början av oktober istället för flyga upp i slutet på september som hon först tänkte.
Det har sina för- och nackdelar.
Simon är ju utomlands med moon safari sista helgen i september så det hade ju som varit skönt om hon var här.
Favorit i repris!! Visserligen vet vi inte ännu om flickebarnet kommer ha kolik som Georg hade. Men då är jag ensam med två stycken småttingar å ska kunna amma den ena var annan till var fjärde timma samtidigt som den andra lär sig gå.
Å andra sidan är jag jätteglad att hon ska bila för det innebär att jag å Simon inte måste åka till IKEA haparande på en sån där busstripp som kostar en del och som är lite besvärlig att få tid till med ett spädbarn och en ettåring.
Istället ha jag nu skickat henne en liten beställning.
Den lyder som följer:
Soffbordet:
Hylla till köket att ha receptböcker på. (Den fanns i en längre storlek så det blir den iallafall).
Malm byrå till sovrummet
Lampan till vardagsrummet
Kläd och skoställ till hallen
å så lite porslin + nån ram
Jag vill ha en tavellist i ekfaner som matchar mina malm-möbler i sovrummet. Har sett det på IKEA. Vet att dom har det men jag hittar inte åt den på hemsidan å inte i katalogen heller. Vet inte riktigt vad jag ska söka på heller. För att kunna be mamma köpa den så måste jag veta exakt vad den heter osv för hon ids ju inte (vilket jag helt å fullt har förståelse för) gå runt i varuhuset å leta.
Nån som vet vad den heter?
Nån bolhylla till gästrummet blev det inte. Jag ska se till å vänja mig vid den jag har där. Den är i Furu å får duga så länge. Kanske målar jag den vit en vacker dag =).
Egentligen behöver vi nå småtjafs också. Skulle vara kul med lite fina ljus å sånt. Men det kan vi ju köpa när vi är nere på semester. Är ju inget som kräver bil. + Att det känns som att man helst vill gå å kika i affären för att få idéer.
Imorn ska vi först på loppmarknad i Skelleftehemn på förmiddagen.
Sen ska vi handla lite å sånt för imornkväll är det parmiddag hemma hos oss.
Vi och tre par.
Ska bli trevligt.
Nu... åter till myset =)
Ruskigt irriterande
Äntligen ett inlägg at skriva som INTE handlar om min mage =).
Har haft lite dåligt flyt med vårt hus på sistonde och nu börjar jag bli irriterad.
Det var ju som längesen vi gjorde nåt. Sen vi kämpade med listerna i studiorummet (vilket ju var en jävla pärs) så har vi inte gjort mycket (förutom att flytta in då, vilket iofs inte är fy skam).
Iallafall så kände vi att vi skulle göra ett ryck igen nu när vi i princip flyttat klart.
För alla varnar ju för det här med att tillslut blir man hemmablind och slutar se att man inte har nå lister osv.
Jag börjar tex bli ruskigt van att sitta på toa med öppen dörr =).
Så vi tänkte att vi köper trösklar och sätter dit.
Sagt och gjort så for vi på byggmax och valde ut fina trösklar i ek samt två lister som ska sitta fast högst upp i trappen fär vi lagt golv samt en golvnivå-list som behövs för att det är nivåskillnad mellan hall och vardagsrum där vi lagt golv.
Hursomhelst. Vi kom hem och då passade inte trösklarna. Dom var rätt längd såklart. Det hade vi ju mätt innan. Men dom passade inte till våra dörrkarmar. För dom dörrkarmar vi har är inte standard längre.
Vi åkte tillbaka till byggmax idag för att byta trösklar. Nä, det finns inga andra än dom vi köpte för det är lixom strandard nuförtiden. Alternativen är att köpa brädor och såga till egna trösklar eller att köpa nya dörrkarmar.
Vi åkte hem och funderade en stund. Sen åkte vi tillbaka och köpte nya dörrkarmar för dyra pengar. Vi resonerade så att vi ju ändå tänkt köpa nya dörrar och att dom säkert inte skulle passa annars + att våra dörrkarmar ändå var plastiga och gulnade och att vi säkert ändå skulle vilja byta dom nån gång inom en inte alltför lång framtid.
Dörrkarmarna fanns bara i en storlek så vi köpte 5 sådana och for hem.
Vi slet lös den gamla dörrkarmen till toan på nedervåningen, vilket inte var en lätt match heller. Så skulle vi då börja sätta dit den nya som vi redan packat upp ur förpackningen.
Nä, då passade inte den. Asså den var ju rätt längd och rätt bredd men inte rätt djup. Den lixom stack ut lite i varje rum. Asså fattar ni. Väggen som dörren ska vara i är inte tillräckligt tjock.
Bajskorv!!
Ska vi måsta snickra egna dörrkarmar nu också???
Aldrig!! I vanliga falla har man ju sånna där plastiga lister runt dörrarna som lixom överlappar dörrkarmen och väggen. Vi kommer nog att lösa det hela med att sätta lister runt dörrkarmarna på väggen bredvid istället (inget överlapp av dörrkarmen alltså) i den tjockleken som motsvara det som är "för mycket" av dörrkarmen om ni fattar. Bara vi hittar lister med rätt tjocklek så att dom inte ser ut att sticka ut i förhållande. Eller är det någon annan som vet om det finns flera olika storlekar på dörrkarmar?? Eller någon som kanske har något hett tips på detta dilemma?
Dessutom (ett annat bakslag) så skulle vi ju hämta på skänk idag som vi beställt från Jysk. Den hade inte kommit. Försenat. TVÅ VECKOR!!!
Skit skit skit!
Å ingen bebis heller (så fick jag med det också =P)
Lite kul sådär!
GRAVIDITETEN:
När fick ni reda på att du var gravid? 21 Januari 2008
Var det planerat? Så planerat det kan bli. Vi hade försökt få barn på egen hand i 4 år och fick tillslut hjälp med hormonstimulering osv.
Mådde du illa under graviditeten? Nej egentligen inte. Tror jag kräktes en enda gång.
Hade du mycket foglossningar? Ja, tyckte jag då men nu vet jag att man kan ha mycket värre.
Hade du någon hormonrand? Nope.
Fick du bristningar på magen? Ja en heel del och det är sjukt fult!
Vad trodde du att det skulle bli för kön? Var bombis på en tjej men vi gjorde ett sent ultraljud och då fick vi veta att det var en pojk.
Vad ville du att det skulle bli för kön? Jag ville ha en frisk bebis. Och det fick jag.
Hade du några speciella cravings? Nja. inte så att jag lixom hade sug men jag ville dricka / äta mycket mjölkprodukter. Blev mycket pannkaka, stuvade makaroner mm.
Vad gillade du för mat?Samma som alltid
Någon maträtt du avskydde? Nja. Jag avskydde dom jag avskyr jämt.
Hade du halsbränna? Ja, jättemycket. Vart som värre och värre också ju längre man gick.
Behövde du kissa ofta? JoJa, dagitid men behövde aldrig upp på nätterna. Var inte ens bråttom på morgonen.
Hur mycket gick du upp? 17 kilo ca (men jag gick ner allt + nåt kilo till på bara ett par veckor. Mycket vätskesamling där.
Är du nöjd över din graviditet? Ja, det är jag. Jag mådde ändå ganska bra och var väldigt lycklig.
Var du rädd för förlossningen? Nej, egentligen inte.
FÖRLOSSNINGEN:
När startade din förlossning? Vattnet gick hemma natten mot onsdagen den 17 September.
Vilken vecka var du i? 38+4
Gick du över tiden? Nej alltså gjorde jag inte det =)
Hur startade din förlossning? Vattenavgång som sagt.
När åkte ni in? Var på förlossningen vid ca 4 på morgonen om jag inte minns fel.
Hade du någon bedövning/smärtlindring? Tens - Gav typ ingenting, Ryggbedövning. Provade lustgas mot slutet. Men kastade iväg den för den fick mig bara att vilja kräkas.
Hur länge hade du värkar? Ja, få se nu. Värkarna startade ju i och med vattenavgången och han föddes 02.36 dygnet efter så ja, ganska precis ett dygn.
Tyckte du att värkarna gjorde ont? Ja asså dom gör ju ont redan i början men smärtan mot slutet (sista öppningsskedet lixom) går inte att med ord beskriva. Så fruktansvärt.
Grät du? Inte vad jag minns. Ojade mig ganska mycket å det kanske kom nån tår. Man är så fokuserad på att tackla smärtan så gråta har man lixom inte tid med. Men jag grät när jag fick honom i mina armar.
Skrek du? Ja.., jag skrek att dom skulle skjuta mig!
Hur länge hade du mellan värkarna i öppningsskedet? Hade redan direkt ganska täta värkar. Minns att jag hann få 3 värkar bara på vägen upp i hissen till förlossningen. Men då var dom korta och inte så kraftiga. Mot slutet var det väl ca 1,5 minuter långa med max 30 sekunders paus emellan.
Hur lång tid tog krystvärkarna? Hann aldrig så långt. Efter jag var öppen 10 cm och redo som skjutton att trycka ut han så slutade min kropp att vara redo så tillslut blev det akut snitt.
Vem var med på din förlossning? Simon var såklart med hela tiden. Sen var det världens bästa barnmorska Barbro och en barnmorskestudent som också var underbar. Sen var det mycket andra kvinnor inne i rummet då och då också. Bland annat en läkare som tillslut beslutade om snitt. Själva förlossningen skedde ju tillslut på operation och då har jag ingen aning om vilka som var där.
Hade du ont efteråt? Ja lite i såret men jag kom rätt lindrigt undan. Eftervärkarna var ju inte så kul heller men det har jag förträngt typ.
Mådde bebisen bra när den kom ut? Ja det gjorde han.
Vad blev det för kön? Pojke
Vad vägde han/hon? 3470g
Hur lång var han/hon? 50 cm
Huvudomfång? Minns ej och orkar inte gå å hämta jornalanteckningarna. Jag är ju ändå höggravid
Ville bebisen amma på en gång? Nej och det skulle dröja nästan en månad innan det tillslut började fungera.
Hade bebisen gulsot? Ja ganska mycket. Just under gränsen för solning men han fick komma in å ta prover flera gånger efter vi kommit hem för att se att det avtog.
Mådde bebisen bra under bb-tiden? Ja, fast amningen funkade ju inte alls.
Vad fick han/hon för namn?? Georg Natanael
Var ni överens om namnet och varför blev det just det namnet? Ja vi var överens. Georg heter han efter Simons morfar som gick bort i Februari samma år. Och Natanael fick han pga dess betydelse: Guds gåva. Vi hade ju så länge önskat oss ett barn och när han tillslut kom och var så perfekt så kändes det som ett riktigt litet underverk.
Ja det var ju en trevlig liten redovisning =).
Blir väl snart en till redovisning av den nya förlossningen hoppas jag.
Fortfarande nada!
Men icket. Fortfarande öppen 1,5 cm.
Jag gör verkligen allt för att den ska komma ut. Har följt alla klassiska tips, men nada!
Idag var vi och lunchade med familjegruppen. Alla smågrisarna har blivit så stora.
Iallafall så fick jag där ett nytt tips. Om ett te som finns på te-magasinet och som tydligen ska kunna hjälpa saker å ting på traven. Brukar sätta igång inom ett dygn efter man druckit det och är tydligen så pass effektivt att man inte får dricka det innan v. 37 för att det är för riskfyllt.
Jag är ju egentligen väldigt skeptisk till sånt men nu är jag desperat!
Så direkt efter lunchen for Simon å köpte en påse och sedan dess har jag druckit 2 koppar. Ska snart dricka en tredje.
Testa går ju iallafall.
Har en ny tid på fredag för att se hur öppen jag är men om teet funkar så borde vi redan ha våran bebis vid det laget =)
HOPPAS!
Inhandlingslista
Följande har jag hittills hittat. OBS! Det är alltså saker vi ska köpa inte bara saker jag vill köpa.
Med reservation för ändring eller hur man nu säger =)
På Jysk:
Någon av följade gardinstänger till vardagsrummet.
Dom passar nämligen utmärkt till följande spegel som vi redan köpt
också den till vardagsrummet
Följande skänk till vardagsrummet (redan beställd, hämtas på torsdag)
Så på IKEA:
Följande soffbord (märk väl hur väl det kommer passa ihop med skänken)
Lampa till vardagsrummet:
Denna Malm-bokhylla till vårt sovrum (där vi har Malmsängen med tillhörande avlastningsbord i ek)
Hylla till köket som jag ska ha receptböcker på. Tycker den är jättesöt men tyvärr lite för kort (bara 79 cm) så kanske köper jag 2 eller så hittar jag nån annan. Men detta stuk iallafall.
Typ denna bokhylla (eller nå liknande) till gästrummet
Sen saknar vi även en snygg väggklocka till vardagsrummet
En vaxduk till vårt sönderhackade köksbord
Fler gardinstänger till de andra rummen
Nån lampa mm,
Vi har heller INGENTING att hänga kläderna på och ställa skorna på innanför ytterdörren och det börjar ju vara lite av ett akut problem.
Hej svejs!
Har tråkigt
Mina grabbar har gått till lekparken vilket innebär att dom kan vara borta flera timmar.
Jag tar mig nu en väl förtjänt paus i tvättning och storstädning.
Varför jobbar jag så hårt mån tro?
Jo. Igår var jag på tillväxt-ultraljud. Måste gå på det lite då och då eftersom jag har graviditetsdiabetes och därför har lite ökad risk att få en bamsebäbis. Allt var normalt. Än var det ingen jätte men jag vill ändå att den ska komma ut nu eftersom den knappast krymper medan den ligger å gonar sig därinne.
Iallafall så passade läkaren på att känna på livmodertappen.
Öppen 1,5 cm! Wohoo, mensvärken har inte varit förgäves, tänkte jag, eftersom jag när jag kom in på förlossningen och skulle föda Georg endast var öppen 1 cm och då hade vattnet gått och jag hade ett ordentligt värkarbete. Så jag tänkte typ att vi skulle åka in samma kväll.
Men Nada! Sen dess har inget hänt. Lite mensvärk men det har jag ju haft i flera veckor typ.
Så idag var jag inne igen. Den här gången på induktionsbedömning. Dvs om jag är tillräckligt redo för att bli igångsatt.
Varför ska jag bli det? Jo, för att jag vill det. Min förlossning förra gången var ganska svår. Lång och utdragen och slutade tillslut när jag var öppen 10 cm med akut kejsarsnitt. Jag är livrädd och har därför blivit lovad att få lite hjälp på traven den här gången för att det inte ska bli så utdraget.
Jag var öppen 1,5 cm... fortfarande vilket inte var tillräckligt för att kunna sätta igång det hela med lyckat resultat.
Läkaren tipsade mig om att försöka hitta startknappen själv under helgen och det är alltså det jag gör nu. Fick även en ny tid på måndag ifall att det inte skulle hänt nåt.
Läkaren sa även en till sak. Han fick syn på mitt kejsarsnittsärr och sa: Och keloidbildare är du.
Vet inte om ni läste mitt keloidinlägg för flera månader sedan. Om inte så kan du läsa om det HÄR. Och gör det för jag orkar inte förklara igen.
Jag vet ju att jag har fruktansvärt ful och dålig ärrbildning. Har dock inte drabbats i närheten av så hårt som dom på bilderna i keloidinlägget som ni nu har läst. Men mina ärr (speciellt dom i magtrakten) är inte snygga. Ett ärr ska ju som bli som ett streck i huden bara. Men mina ärr blir som en bubbla ovanpå huden. Dock följer det ärret och svävar inte ut all världens väg. Men mitt blindtarmsärr och kejsarsnitts ärr är inte snygga. Det är typ som en mask som är dit sydd ovanpå eller nåt. Detta betyder at jag ju såklart inte vågar operera bort Birger (som Simon så fint har döpt min leverfläck mellan brösten till) och detta har jag nu varit ganska ledsen över hela dagen.
Jag tycker inte att jag är en som tycker synd om mig själv så gärna. Men nu känns det faktiskt som att allt drabbar mig.
Nä. Nu ska jag roa mig lite med att leta möbler på ikeas hemsida. Sedan kommer det ett inlägg med allt jag vill ha =)
Hej sålänge!
men orka...
För ca 5 dagar sedan vaknade jag med en fruktansvärd smärta i tummen och en bra bit upp i armen också. Tänkte först att jag legat skumt på den och att det hade med karpaltunnelsyndromet att göra.
Men det blev bara sämre å sämre.
Så, jag gick till vårdcentralen. - Inflamation i en muskel. Förmodligen överansträngning.
Ja, det hade ju kunnat vara baggis. För sånt behandlas ju på ett par dagar lätt med Ipren, Ibumetin, pronaxen eller nåt annat inflamationshämmande läkemedel.
Men nej nej. Jag är ju gravid så jag får inte äta sånt.
Så hemskickad med en lindad hand för att lixom hjälpa den på traven.
-Ta av bandaget på natten och försök stå ut med smärtan tills du har fött. Alvedon kan du ju ta mot smärtan...
Jo just det. Å det värsta är att inflamationen fortsätter att bli värre å värre.
Inatt somnade jag kl 3 för att smärtan höll mig vaken utan att jag använde handen och trots alvedon.
Vad är det för skit!
Nu har jag ju visserligen bara två veckor kvar till beräknad förlossningsdag men tänk om jag fått det här för en månad sedan eller två.
Å förresten känns två veckor också outhärdligt att stå ut med i två veckor speciellt eftersom smärtan blir värre å värre.
Nu kan jag verkligen inte bära Georg. Herregud jag kan ju knappt tvåla in mig själv i duschen.
Bajskorv!
Lite ledsen i ögat
Men jag är inte den personen för min son. Och det (vill jag verkligen poängtera) är BARA mitt fel.
Jag har varit en dålig mamma som inte orkat med min son helt och fullt ut. Är man mamma så måste man orka. Det finns inga ursäkter. Och vadå orka... Jag har även lämnat bort honom för att jobba i huset. Det kan jag inte sticka under stolen med.
Och folk ser ju att jag inte orkar och vill ju bara väl och jag tackar och tar emot hjälpen.
Nu går familjen Åkesson i ide till förlossningen. Vi behöver vara för oss själva. Få bli en familj igen.
Packa upp flyttlåder får bli ett "pö om pö-projekt" som får pågå när Georg sover middag.
Fy så hemskt. Hur kunde det bli såhär.
Jag älskar honom över allt annat och saknar att vara hans allt!!!
Borde verkligen...
Så varför gör jag inte det då.
Jag har inget bra svar.