tosan83

Idag har Simon sin första arbetsdag på nya jobbet. Det går säkert jättebra.

Mamma och syrran kommer ikväll också eftersom Sally döps på lördag.

Jag är vädigt imponerad över en sak just nu.

Georg är magsjuk. Han har förresten (tycker jag en ganska konstig magsjuka) Själv brukar jag kräkas ganska intensivt i ett dygn för att sedan använda två dygn åt att återhämta mig. Men Georg han är pugg å gla och alert hela tiden å så kräks han ungefär en gång om dygnet. Han kräktes i Fredagskväll. En riktig kaskadkräkning på en madrass som låg på golvet i vardagsrummet. I lördagskväll tog han svärfars bil =/.

Så igår kväll - Inget kräk så vi trodde det var över. Men nej. Han kräktes inatt vid 3-snåret i sin säng. Huvva!!

Nu har hela dagen hittills berstått av ett evgt blöjbyte då han har diaree rinnande som vatten.

Iallafall... till det jag är impad över. Kräk är ju äckligt och jobbigt och på nåt sätt borde man bli arg på ungen och vilja lämna bort honom ett tag. Men nej... tvärtom. Då älskar man honom som aldrig förr. Tycker så sjukt synd om honom och vill vara nära och kramas och pussas med honom hela tiden.

Det är så uttänkt. Han behöver mig mer och då har naturen sett till att jag finns för honom. OTROLIGT!!